Coworking växer snabbt som ett fenomen även utanför storstadsregionerna. I dags finns 649 coworkingverksamheter i 21 län. Det visar en av de första svenska studierna av hur coworking etablerats i runt om i landet.
Studien, som gjorts av Tillväxtanalys, visar att de flesta coworkingverksamheterna utanför storstäderna har etablerats i Stockholms län, följt av Skåne och Västra Götaland. Men beräknat per hundratusen invånare ligger attraktiva turismregioner i Jämtland, Dalarna och Gotland i topp.
Räknat på kommunal nivå återfinns vicoworkingverksamheter i 200 av Sveriges 290 kommuner, det vill säga 69 procent.
Coworkingen utanför storstäderna etablerade sig under pandemin. Medan coworking-hubbar i många städer tillfälligt fick stänga ner, startades desto fler ute i landet.
Det är lätt att förväxla coworking med ett vanligt kontorshotell, men enligt Kent Eliasson, analytiker och projektledare på Tillväxtanalys, är det en helt annan sak.
– Coworkingverksamhet är helt enkelt en kontorsmiljö där man delar på vissa gemensamma resurser, men där det ofta också finns en uttalad ambition att stimulera till samarbete och nätverksskapande bland personerna som jobbar där.
Locka eftertraktad kompetens
Vissa företag har också börjat använda coworking som ett sätt att etablera sig på en ny ort, eller som en konkurrensfördel i rekryteringen av eftertraktad kompetens i ett nytt geografiskt upptagningsområde. Företag kan ha alltifrån enstaka medarbetare till en hel avdelning i en coworking-hub. Det kan också ge upphov till nya affärsmöjligheter.
Ute i landet har man på många orter också upptäckt att coworking kan fungera som en motor i lokal utveckling och kan komplettera och bredda ortens näringsliv.
För att få en djupare förståelse hur coworking fungerar utanför storstadsregionerna har Tillväxtanalys genomfört intervjuer med 37 slumpvis utvalda coworkingverksamheter samt gjort intervjuer med ägare och medlemmar på fyra verksamheter: Fjällhubben i Funäsdalen, Gomorron Östersund, House Be i Åre och House Be i Sundsvall.
Nya affärer, nätverk och sociala kontakter
Det som de som arbetade ute i coworking-hubbarna uppskattade mest var att det gav nya affärsmöjligheter, nätverk och för den sociala miljön. Särskilt i mindre kommuner används de för att slippa pendla till den ordinarie arbetsplatsen någon eller några dagar i veckan.
– Det här är en ganska liten pilotstudie som vi har gjort. En sak som vore intressant att titta vidare på, som en konsekvens av pandemin, är det kraftigt ökande distansarbetet. Vi ser indikationer att allt fler arbetsgivare överväger nu både lokalisering och utformning av kontorsmiljöer. Det vore intressant att studera hur en sådan utveckling kan tänkas påverka framväxande coworkingverksamheter på andra platser och områden, säger Kent Eliasson.
Rapporten: Coworking och lokal utveckling utanför Sveriges storstadsregioner
