Urbana inomhusodlingar är en trend som utvecklas starkt i Sverige. På bara några år har antalet bolag i branschen ökat från två till femton.
Urbana inomhusodlingar ses av vissa som en del av framtidens jordbruk. Odlingarna fungerar utmärkt just i städer: de kräver liten ytan, odling kan ske på höjden och de kräver inga långa livsmedelstransporter eller bekämpningsmedel, eftersom de odlas i skyddade miljöer.
– Om vi odlar i städerna får vi maten lite närmare konsumenterna. Vi kan få en året-runt-produktion så att vi får tillgång till färsk och nyttig mat hela året, säger Michael Martin som är forskare i hållbar produktion och konsumtion vid IVL Svenska Miljöinstitutet och KTH till SVT.
Det finns ännu ingen officiell statistik över urbana odlingar, men enligt Michael Martin som följt branschen under längre tid finns idag minst femton företag som arbetar i branschen.
– Det finns i dag en stor produktion av grönsaker från urbana odlingar och det finns stora möjligheter att utöka den. Vi har mycket plats i våra städer som inte används till någonting, som man kan använda till odling, säger Michael Martin.
Men det finns nackdelar med inomhusodlingarna. Systemen kräver mycket elektricitet och allt går inte att odla inomhus i vertikala odlingssystem.
– Man kan inte odla basvaror som till exempel vete och ris. Det skulle kunna gå, men det tar för mycket energi och tid. Det vi odlar i dag är lite mer lyxvaror, som sallad och örter. Men det finns stor potential att odla annat också, som bär och baljväxter, säger Michael Martin.
Fakta: Tre olika typer av odlingssystem
I hydroponiska system används ingen jord till odlingarna. Växterna drivs upp i material som exempelvis torv eller kokosfibrer eller med rötterna hängandes fria.
Växtodling som kombineras med fiskodling kallas för akvaponi. I ett slutet system används vattnet som fiskarna odlas i för att vattna växterna med.
I aeroponiska system odlas grödor i luften utan jord genom att man besprutar plantornas rötter med vatten och näring.
Källa: SVT
