Världens datacenter svarar i dag för lika stora klimatutsläpp som hela flygindustrin. Om sju-åtta år kan digitaliseringens andel av energiförbrukningen ha ökat till en femtedel av världens energibehov.
Det förutspår Niklas Sundberg är it-direktör på Assa Abloy Global Solutions, som nyligen gett ut en bok i ämnet.
– Vi digitaliserar i en rasande fart. Det finns prognoser som visar att av vårt totala energibehov 2030 kommer digitaliseringens andel ha ökat till hela 20 procent från dagens 3 – 4 procent.
För företagen ger därför en ny EU-reglering ett ökat ansvar att också hålla koll på sina indirekta koldioxidutsläpp. Aktuellt inte minst sett till den ökande andelen extern datadrift för det som läggs i molnet.
– Det är lätt att få fram klimatavtryck från sina datacenter, säger Niklas Sundberg. Var de är placerade betyder mycket. I Sverige släpper vi ut i snitt 24 gram koldioxid per kilowattimme el. I Tyskland är motsvarande siffra 450 gram och i Polen 800 gram.
Men det finns fler klimatbovar inom digitaliseringen. Niklas Sundberg menar att utvecklare av mjukvara måste förstå den kod de utvecklar, hur mycket energi den genererar och hur mycket koldioxid den släpper ut. Konstaterar vidare att det också på hårdvarusidan finns stor potential till ett mer klimatsmart agerande.
– För varje år du håller en dator vid liv efter fyra år tar du bort 25 procent av det ursprungliga koldioxidutsläppet. Så om du kan få en dator att leva i sex till sju år så har du mer eller mindre halverat ditt klimatavtryck.
