Att gå över till ett aktivitetsbaserat kontor är inget man gör i en handvändning. Trafikverket tog forskare till hjälp för att lyckas.
Att i sitt arbete övergå från traditionellt till aktivitetsbaserat kontor kan vara en stor omställning. Trafikverket tog detta på allvar och lät därför under en längre tid forskare följa myndighetens 700 anställda.
För att få medarbetarna att redan innan flytten känna delaktighet och förståelse för vad den stora omställningen i arbetssätt faktiskt handlar om genomfördes föreläsningar, workshops och andra informationsinsatser.
De handlade bland annat om ergonomiska utmaningar med att arbeta på en aktivitetsbaserad arbetsplats, nya arbetssätt, hemvister och spelregler på kontoret.
Initiativet var mycket uppskattat och uppslutningen på mötena var stor. Medarbetarna var särskilt nöjda med att de gavs tillfälle att ställa frågor och få reda på fakta om arbetsplatsen innan flytten.
– Att få stöd i en sådan process gör att allt går mycket smidigare och att det fungerar mycket bättre sedan, så att det inte bara blir någonting som händer och som man måste anpassa sig till, säger Eva Bergsten, forskare inom arbetshälsa vid Högskolan i Gävle.
Trafikverket är långt ifrån ensamt om att göra omställningen till aktivitetsbaserade kontor. Tiotals miljoner människor i Europa tros omfattas av denna förändring.
– Det är en jätteomvandling som håller på att ske men det finns ganska lite forskning att luta sig mot, säger David Hallman, docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle. Det är slående hur lite vi vet om hälsokonsekvenserna av nya kontorsdesigner. Vi inom forskarsamhället måste försöka förstå vilka konsekvenser detta kan få för hälsan.
