En ny stadsplaneringsmodell ska förändra Paris, skapa starkare lokalsamhällen och göra invånarna lyckligare. Pandemin blev den utlösande faktorn som satte ordentlig fart på planerna.
I en intervju med BBC berättar Solène Fraioli, en 29-årig servitris som bor mitt i centrala Paris, hur hennes liv förändrades den 17 mars förra året, den dag då den franska huvudstaden gick in i lockdown.
Från att innann pandemin rört sig fritt över hela centrala Paris, begränsades hennes vardagsliv nu till en radie av en kilometer från hemmet.
”Jag upptäckte att det är möjligt att känna att du befinner dig i en liten by i Paris”, säger hon. ”Att lära känna dina grannar, att upprätthålla goda kontakter med affärsinnehavare, att gynna lokala hantverkare och butiker framför stormarknader.”
Att leva ett mer lokalt liv, mitt i storstaden, var en idé som redan innan pandemin slagit rot hos professor Carlos Moreno, forskare om komplexa system och innovation vid Sorbonne i Paris.
”Pandemin visade hur viktiga sociala länkar är”…”Många besökte aldrig butiker nära sina hem tidigare för att de var för upptagna. De kände inte sina grannar eller parkerna i närheten. Pandemin fick oss att upptäcka detta. Vi har återupptäckt lokalitet och detta har förbättrat livskvaliteten”, säger Carlos Moreno.
Sex sociala funktioner
Carlos Morenos har de senaste åren utvecklat en ny modell för stadsplanering – 15-minutersstaden – som fokuserar på just närhet och det lokala. Grunden för modellen är att varje stadsdel ska utföra sex sociala funktioner: att leva, arbeta, leverera, ta hand om, lära sig och njuta.
I praktiken innebär det att allt de boende i stadsdelen behöver – butiker, arbetsplatser, hälso- och sjukvård och fritidsaktiviteter – som ska kunna nås genom att gå eller cykla i maximalt 15 minuter.
För att det ska fungera behöver byggnader ha skiftande funktioner, till exempel kan en skola användas för andra aktiviteter på helgen. Vidare ska boende och arbetsplatser blandas i större utsträckning.
I och med pandemin har arbetet med att förverkliga konceptet i Paris tagit fart. Paris borgmästare, Anne Hidalgo, har satt som mål att omvandla den franska huvudstadens arrondissemang till ett nätverk av självförsörjande stadsdelar, som ska fungera som 15-minutersstäder. Viktiga pusselbitar som redan börjar komma på plats är skapandet av fler, mindre grönområden och cykelvägar. Till exempel har ett 40-tal skoilgårdar i Paris omvandlats till grönområden.
Minska klimatpåverkan
Innan pandemin såg Carlos Moreno 15-minutersstaden som en lösning för att minska klimatpåverkan från städer. Ett sätt både att minska behovet av resor och att minska en ständigt växande stadsutbredning som driver invånarna allt längre ut i periferin. Covid-19 har nu kommit att starta en trend där invånarna uppskattar att leva mer lokalt, som gynnar hans idéer.
Men trenden syns inte bara i Paris. Pandemin har satt 15-minutersstaden på dagordningen för storstadsområden runt om i världen.
Madrid, Milano, Ottawa och Seattle är bland de städer som har planer på att anamma strategin. Melbourne har antagit en långsiktig strategisk plan för 20-minuters stadsdelar. Även stadskoalitionen C40 Cities, som fokuserar på att bekämpa klimatförändringarna, har anammat 15 minutersstaden som ett koncept för återhämtningen efter Covid-19.
Superkvarter
Andra städer hade redan innan pandemin börjat realisera liknande koncept.
I Barcelona har man börjat bygga så kallade superkvarter, där biltrafiken stängs av mellan kvarteren. Hittills har fem av 500 planerade superkvarter kommit på plats. Slutmålet är att 70 procent av Barcelonas gator ska vara bilfria. Mindre utsläpp och buller, fler grönområden, avkylning och förbättrad hälsa hör till fördelarna.
Ett annat exempel är Brent Cross Town norr om London, som beskrivs som en framtida parkstad med ett komplett utbud av bostäder, butiker, restauranger, skolor etc. För staden finns också ett mål om att bli en netto-noll klimatstad.
Kop van Zuid, är en övergiven hamn nära Rotterdams centrum, som ska förvandlas till en av de största 15-minutersstäderna i Europa.
Även om det finns många vinster med 15-minutersstaden är stadsplanerare medvetna om att den inte kan fungera helt ut för alla boende. Många kommer fortfarande att behöva pendla till arbetsplatser utanför stadsdelen och kommer heller inte kunna arbeta hemma.
Men även om konceptet inte kan användas fullt ut överallt innehåller det element som såväl större som mindre städer kan använda i sin stadsutveckling. Som att gynna lokal handel före etablerandet av nya köpcentrum, prioritera gång- och cykelstråk före bilgator samt behålla och utveckla nya grönområden.
Som att underlätta för människor att leva mer lokalt i en lugnare takt, skapa tätare sociala band med sina grannar och handla lokalt.
